En ögonblicksbild tagen av fotograf Martin Hennel under sommarturnén -85 och jag har ingen aning om var i Sverige vi är eller på vilket hotell vi befinner oss. Men frukostmatsalen är i alla fall lite originell, med inbyggt handfat och kaklad hörnvägg. Eller sitter jag på toaletten och äter??
Mannen med barytonsaxofonen är min mångåriga musikerkollega Erik Häusler och efternamnet uttalas Håjjsler, för den som undrar.
Ett fantastiskt foto.
EXTRA ’s andra TV-program som bandades inför sittande publik på Cirkus i Stockholm, våren 1980. Vår första LP, producerad av Bengt Palmers, hade precis släppts och nu kändes det som att vi äntligen var framme vid målet, efter allt slit i sunkiga replokaler och alla gig på små scener runtom i landet. Min kompis Anne sydde kavajen och jag hade själv omsorgsfullt valt ut tyget. För att inte tala om den fantastiska rekvisitan i alla låtar. Som ett barnkalas – med ballonger, kasperdockor, väckarklocka… Less is NOT more har nog alltid varit mitt motto.
Allvarligt talat, vad sjunger jag om här? Det var sällan jag förstod texterna i EXTRA utan jag fick försöka göra orden till mina egna och ge dem innebörd på mitt sätt. Som att betrakta surrealistisk konst och tolka den så subjektivt som det bara går.
Och här åkte kavajen av… Less IS more. Det slår mig hur fullständigt omedveten jag verkade vara om vad som funkade eller inte. Och orädd. Min rosa, hudnära balettdräkt är ju trots allt lite avslöjande i det starka strålkastarljuset… En musiker berättade senare för mig att han hade sett programmet tillsammans med sin dåvarande flickvän som sammanfattade min uppenbarelse med ett enda ord. Hora. Slutshaming från andra kvinnor förekom tyvärr redan på den tiden.
Från det jag var väldigt liten så spenderade jag sommarloven i Åsa, en badort några mil söder om Kungsbacka på västkusten. Tillbaka i Stockholm varje augusti så pratade jag en ganska utpräglad göteborgska. Under de sju år som jag sen bodde i Göteborg fastnade jag helt och det hörs i introsnacket här. Numera växlar jag lätt mellan dialekterna och är stolt över min tvåspråkighet.
